Lindexbojkottare, torka tårarna.

Jag har ingen hund. Jag saknar alltid pengar. Någon platt mage har jag inte heller. Ingen flott etagevåning, ingen storasyster att låna balla kläder av, ingen känsla för mattematik. Inte har jag blivit begåvad med en språkhjärna och inga söta och lena fötter att skryta med heller. Buhuuu det är görsynd om mig. Hör ni det? Jag har ju ingenting av allt det som jag vill ha.
Så kan jag tänka.
Eller så tänker jag att det finns två katter som tillhör mig. Jag har pengar så jag klarar mig med nöd och näppe men varken jag eller mina barn behöver hungra. Min mage är fullt fungerande och rätt så mjukgosig att vila huvudet på. Jag bor i en trivsam lägenhet och har världens bästa grannar. En lillasyster som är den finaste man kan ha. Vem behöver huvudräkning när det finns miniräknare? Jag kan svenska, resten ordnar sig alltid. Tycker det är en jäkla tur att strumpan är uppfunnen så jag kan gömma fötterna.
Förstår ni vart jag vill komma? Just det. Det går åt en otrolig massa energi att gå runt och sakna, vilja ha det du inte har och gnälla över att du inte har precis allt. Att inte uppskatta det du blivit begåvad med eller att blunda för det du har är bortskämt. Inget annat än äcklig bortskämdhet.

Därför vill jag be er som nu gnäller över Lindex att torka era tårarna och sansa er. Att deras nya kollektion, som dessutom enbart är en test, inte finns i storlek 44 och större är inte så märkligt. Framför allt inte så mycket att gnälla sig hes om. Det säljs helt enkelt inte tillräckligt många plagg i de större storlekarna. Och det ska vi enbart vara glada över då det betyder att majoriteten av landets befolkning inte är överviktiga. Hipp hurrey!

Jag har kollat runt lite bland utbudet på Lindex Onlineshop och hittat en skitsnygg klänning. Tror jag skulle bli en riktigt go pingla i den. Men vet ni vad? Den fanns bara på Generousavdelning. Jaha vad göra. Ringa Aftonbladet och göra mig till offer? Sätta mig på Lindex huvudkontor och böla? Välja att uppföra mig som en trotsig treåring och bojkotta affären (som Kulturbloggen valde att göra) äta upp mig några storlekar? Eller ska jag kanske kolla vad som finns i min storlek?
För precis lika väl som The Generouspeople kan tycka att det är orättvist att den nya kollektionen inte finns i bautastorlekar tycker jag att vi smalisar är orättvis behandlade. Lindex ser nog ner på oss som inte tar upp mer än ett säte på bussen. Vi tunnisar ska veta hut. Vi ska skämmas, gömmas och sparkas på. Gärna bli hånade också. Visst låter det surt, bortskämt och korkat? Och det är precis vad det är också!
Varför göra mig till ett stackars offer. Jag är skitsnygg som jag är. Och passar inte den stora klänningen mig så finns det en annan som gör det. Kom ihåg, se dina tillgångar och strunta i resten

Love
//Nina

Gullballen.

Häromsistens fick vi, för er som inte har en aning, en ny förbundskapten. Och jag vettu, jag sätter allt mitt förtroende för gamla ÖIS-tränaren Erik Hamrén. Japp nu är det nya bollar som ska rulla framöver. Helst in i mål.
Hamrén tränar för tillfället laget Rosenborg i Norge och precis som i Sverige har landet till vänster en fotbollsgala. Det är bara det att den har ett förjävla roligt namn, Gullballen.
Så, kom igen mina vänner, crew guleböj. Nu har Norge gett oss ett nytt ord som dessutom finns på riktigt. Smaka på det, G-u-l-l-b-a-l-l-e-n.

Förresten, glöm inte att kolla in fotbollsgalan på tv4 klockan 20.00. Go Zlatan!

Helena.

The Hasselwall.

Ingen har väl missat att det idag är 20 år sedan Berlinmuren föll. Och med tanke på hur David Hasselhoff uppträdde skulle jag inte bli förvånad över om någon byggde en mur runt honom. The Hasselwall, ett paradis för rynkfria alkisar med ett ego större än Jordans sillikonbröst.
Nu ska jag ägna mig åt något helt annat än stund. See ya!

Puss puss
//Nina

Japaner, japaner, japaner.

Herre min skapare. Det här är fullkomligt galet och jäkligt snabbt.

Puss puss
//Nina

Tre födelsedagskalas. En kväll.

I morgon lördag är det kalas. Födelsedagskalas gånger tre. Mina fina vänner Petter Jahnstedt och Jon Josefsson fyller 35 (hipp hipp hurrey!) och deras lilla bäbis, Zero Music Magazine fyller 15. Sådant händer minsann inte varje dag och därför firas det med pompa och ståt. De närmsta 100 sörjande får krubb, drinks och livemusik på Parken och därefter forslas vi till Storan för att fortsätta firandet. På Storan kommer Emmon och Jesper spela. Vi andra, som inte spelar, kommer dansa, skåla och kramas flera gånger om.
Vid 22-tiden öppnas kalaset för allmänheten och inga mindre än Code 64 och Covenant drar igång underhållningen för oss. Bättre kalas kan man faktiskt inte få gå på. Så nu vet du vad du ska göra på lördag efter klockan 22. Ses där.

Puss & Hångel

//Nina

Anjo, kärlekens musketör.

Lika underbart som smärtsamt. Lika vackert som mardrömslikt. Ja den där kärleken är inte alltid lätthanterlig, det har vi alla fått erfara. Men någon som åtminstone kan hantera kärlekens ord det är Anjo. Ingen kan skriva lika vackert som just han. Inte Fröding, inte Wilde inte Wallgren. Ingen.
Ibland, i smyg, hoppas jag att Anjo ska bli mycket förtjust i mig och skriva något fint. Några vackra rader bara till mig på små lappar som jag gömmer längst in i skrivbordslådan. Eller lägger under kudden när jag känner mig ful. Precis så. För er som fortfarande inte läser hans blogg, gör det. Adressen är anjocity.wordpress.com

Bara för er, fina läsare, har jag gjort en kärleksplaylist. Här hittar du den Kärleken med smör på: spotify:user:florida:playlist:5ZyQHfhGdHMk7mVdIIzXXo.
Puss puss på er och sov så gott.

Här har vi också hyllat mannen, myten, legenden. Anjo.

//Nina

Svar från Galaxen.

Nyfiken och arbetslös som jag är kunde jag inte motstå att söka festivaljobbet jag skrev om igår. Och jag måste säga att Galaxen gör inte bara världens bästa festival, dem kan banne mig svara på ansökningshandlingar som ingen annan kan också. Jag har det senaste året sökt jobb i stort sett överallt. Det har varit spontanansökningar, svar på platsannonser och några rena tjatmail skulle man kunna säga. Tyvärr är det få, alldeles för få, som ens orkar säga nej. Istället möts jag och tusentals andra av en vägg av tystnad. Av de som svarar är det övervägande tråkiga och stela meddelande. Som detta till exempel från H&M.
”Hej Nina. Tack för din ansökan och det intresse du har visat H&M´s butikverksamhet. Din ansökan har nu värderats. Urvalet görs bland görs bland många kandidater och vi kommer inte att ta med din ansökan vidare i rekryteringsprocessen.
Med vänliga hälsningar
H&M Hennes & Mauritz Sverige AB.”
Se där ja. För att prata klarspråk var det ett skittrist svar. Inte en tanke på att många arbetssökande är urless på alla nej. Ett nej går att säga på många sätt men det här var inte ett dugg upplyftande.
Men för att återgå till Galaxen. Deras svar kom inom loppet av en timme och löd på följande sätt.
” Nina!
Vi älskar dig!
Fina fina texten!
Vi ska ha infoträff imorgon i Stockholm. Klockan 17. Har du möjlighet att komma?

Bästa hälsningar,
Emma Finnkvist
Marknadschef, Arvikafestivalen ”

Det är glatt, det är positivt och undertecknat med ett riktigt människonamn. Yipiie, så ska det se ut.

Årrajt vänner. Fortsättning följer, hoppas jag.

Puss puss
//Nina

Arvika gånger två.

Här kommer ett praktexempel på hur det kan gå när två bloggerskor inte har pratat om vem som ska skriva vad. För precis när jag skulle slänga upp mitt inlägg om Arvikafestivalen, ja vad får jag se? Jo Helena har hunnit före. Men strunt samma, här kommer alltså inlägg nummer två om samma trick.

Festligaste jobbet.
Bland säljare, sjuksköterskor och kockar andra yrken där jag inte har en suck hittar jag så äntligen något intressant. Det är Arvikafestivalen som söker festivalbesökare. Och är det något jag är bra på är det att besöka festivaler. Jag har praktisk erfarenhet av slå upp tält i ösregn, lyssna på hög musik, dansa i lera och vara allmänt social. Allt som krävs och jag är perfekt. Men va fanken. Klart att Ams plockar bort det enda jobbet jag kan söka på Platsbanken. Så klart de gör.

Det här ska bli mycket spännande att se vad Galaxen, föreningen bakom festivalen, kommer att hitta på. Lovar att uppdatera er.

Sökes: festivalbesökare
Arvikafestivalen söker ett gang personer som kan testa våra nya festivalidéer. Vi söker personer med praktisk erfarenhet av arbetsuppgifter so matt sätta upp tält i hällregn.Grovhångla i baren. Lyssna på mycket hög musik och dansa i flera timmar i lera.
Du bör ha god förståelse för sociala sammanhang, kunna jobba/umgås i grupp tillsammans med berusade, galna människor.

Andra krav är:
• Villighet att jobba sena kvällar.
• Du ska kunna lyssna på mycket hög musik.
• Du kan ställa upp på fotografering.
• Du bör ej ha högre utbildning än gymnasiekompetens.
• Du får inte vara rädd för att vara naken.

Intelligens är inte ett plus. Betalning enligt standardarvode + mine för livet.
Skicka ditt CV inclusive ett foto av dig själv till hire.me@galaxen.se omedelbart.

Arvikafestivalen är nordens ledande alternativa musikfestival. Hos Arvika har tiotusentals förlorat oskulden och ännu fler fått oförglömliga men dimmiga minnen för livet. Arvika liknar ingenting annat.

Min kommentar. Vågat. Superdupervågat. Men det hade vart sköj att veta vad det hela går ut på.

Puss Puss
//Nina

PS. Hos Entapir kan du läsa om varför både han och jag tycker att Galaxen har gjort ett bra jobb.

Arvikafestivalen söker personal med humor.

Neheej, inte ska man tro att Arbetsförmedlingen har en gnutta humor. Det har minsann girlsen, och framför allt Nina fått erfara. Mer om den mardrömmen kan du läsa här.
Den här gången är det Arvikafestivalens platsannons som har fått kalla handen. Japp, dom försökte helt enkelt skoja till det lite.

Okej okej, jag kan ge mig i vissa avseenden. Själva idén är småkul, däremot kan jag hålla med om att dom verkligen tog i så dom sprack. Sista stycket hade dom till exempel kunnat skippa. Men va fasen, skit samma.

Något sådant här stod det i annonsen som skulle locka kids att vilja jobba på festivalen (taget från Aftonbladet).

Arvikafestivalen söker ett gäng personer som kan testa våra nya festivalidéer. Vi söker personer med praktisk erfarenhet av arbetsuppgifter som att sätta upp tält i hällregn. Grovhångla i baren. Lyssna på mycket hög musik och dansa i timmar i lera. Du bör ha god förståelse för sociala sammanhang, kunna jobba/umgås i grupp tillsammans med berusade, galna människor.

Andra krav är:

*Villighet att jobba sena kvällar.
*Du skall kunna lyssna på mycket hög musik.
*Du kan ställa upp på fotografering.
*Du bör ej ha ha högre utbildning än gymnasiekompetens.
*Du får inte vara rädd för att vara naken.

Intelligens är inte ett plus. Betalning enligt standardarvode + minnen för livet.

*Arvikafestivalen är nordens ledande alternativa musikfestival. Hos Arvika har tiotusentals människor förlorat oskulden och ännu fler fått oförglömliga men dimmiga minnen för livet. Arvika liknar inget annat.

Nu är annonsen bortplockad och anses av AMS som stötande. Vad tycker ni?

Helena.

SM-GULD!!!

Det tokregnade och var så där rått att det tar timmar att sluta huttra. Men ändå var den 28 oktober 2007 en dag att minnas med glädje. Precis som denna dag kommer att bli. För idag tar vi åter hem guldet till Göteborg. Blåvitt, det är nu det gäller. Vinn guldet så kramas vi i timmar sedan. Kämpa, kämpa för SM-Guld!

Puss & Hångel
//Nina